Personakt Antavla

VII:109 Pehr Schyberg

Saltpetersjudare, senare saltpetersjudare-verkmästare.

Far:VIII:217 Anders Skyberg (1734 - 1810)
Mor:VIII:218 Kerstin Jansdotter-Skyberg (1742 - 1821)

Född:1767-01-31 Bengtstop i Snavlunda församling
Bosatt:1793 Långötorp, Snavlunda församling 1)
Bosatt:1794 Körtingskvarn, Viby församling, Örebro län 1)
Bosatt:1801 Skäfvid-åsen, Viby förs., Örebro 1)
Bosatt:1807 Brevens bruk i Askers församling, Örebro län 1)
Bosatt:1813 Äsfallet, Bysta ägor, Askers församling 1)Var bosatt där in på 1830-talet.

Äktenskap med Brita Andersdotter-Schyberg (1770 - 1803)

Vigsel:1793-10-27 Suavalunda församling

Barn:
Anders Schyberg (1794 - )
Brita Christina Schyberg-Paulsson (1796 - 1881)
Pehr Schyberg (1799 - 1864)
Carl Fredric Schyberg (1802 - 1803)

Äktenskap med VII:110 Anna Maja Abrahamsdotter-Schyberg (1782 - )

Vigsel:1803-11-18 Sköllersta församling, Örebro län 1)

Barn:
Johan "Jan-Erik" Erik Schyberg (1804 - 1890)
Carl Fredric Schyberg (1806 - )
VI:55 David Schyberg (1809 - 1896)
Maria Carolina Schyberg (1812 - 1861)
Gustav Adolf Schyberg (1814 - 1892)
Christian Wilhelm Schyberg (1816 - 1827)
Frans August Schyberg (1818 - 1886)
Clara Sofia Schyberg (1820 - 1914)
Hedda Augusta Schyberg (1822 - )
Axel Gotthard Schyberg (1824 - 1903)
Maria Charlotta Schyberg (1827 - 1886)

Noteringar

Pehr Schyberg var såsom saltpetersjudare-verkmästare en statens tjänsteman. Han tillhörde saltpetersjuderistaten, en sammanfattande benämning på de personer, som hade till uppgift att anskaffa och vårda statens för kruttillverkning avsedda förråd av saltpeter.

Han har av sin son Johans Eriks äldsta dotter, Carolina, vilken i barndomen ofta var på besök hos framor och farfar, beskrivits såsom en pigg och livlig samt gladlynt man. Han andra hustru var en resolut och arbetsam husmor, särdeles sträng och fodrande mot sina många söner, vilken troligen alla i ungdomen fingo av fadern lära sig dennes yrke, saltpetersjudare. Mot sin lilla sondotter kunde farmor dock visa sig mycket överseende och förlåtande.

Bostaden i Äsfallet på Bysta ägor, hade en stor ingångshall med vitskurat golv, bestrött med enris. Runt hallen löpte en dekorativ lådformad vägghylla, där eternell-blommor voro instuckna i vit sand. Utefter en av hallens väggar stod en lång rad av tofflor. Pojkarna måste nämnligen alltid taga av sig utegångsskorna, innan de trädde in i de inre bostadsrummen.

Om bostaden i dess helhet kan med säkerhet sägas, att särskilt inredningens karaktär tydde på att ägarna var någorlunda burget folk. Hemmet var bland annat rikt försett med fat, skålar och kannor samt andra hushålls- och prydnadssaker av tenn eller annan metall ävensom rikligt med vackert bordssilver.

För oss alla, som tillhöra den ifrågavarande schybergska släkten eller stå densamma nära, är det givetsvis av ett visst intresse att få något ytterligare besked om, var den byggning var eller kanske ännu är belägen, där de yngre inom nämnda hel-syskonkrets blivit födda och där alla haft sitt hem under barndomen eller uppväxtåren.

Jo, den var, enligt uppgifter o Asker församlings födelseböcker, belägen i Äsfallet på Bysta ägor i nämnda församling.

På generalstabskartan (Vingåker-bladet) står namnet Äsfallet vid tvenne byggnader, liggande vid västra sidan om landsvägen mellan Bysta herrgårdsbyggnad och Askers kyrka och omdelbart söder om vägens korsning med västra stambanan. Strax söder härom ligger ytterligare ett par byggnader, även de vid vägens västra sida, vilka på kartan icke har något namn.

Nämnda korsning mellan landsväg och järnväg är belägen omkring 2 km. väster om stationshuset på Kilsmo station, som ligger vid sjön Sotterns nordöstligaste del. Från Kilsmo bangård går ett stickspår till Brevens bruk, som har samma ägare som Bysta.

Bysta är frälse-säteri i Asker församling med vackert belägen huvudbyggnad, trädgårdar och en del bruksanläggningar vid sjön Sotterns norra strand. Det utgör, jämte tillhörande bruk och hemman, det betydligaste godset i hela Örebro län. Det är ett gammalt herrgods, som tillhört flera av Sveriges förnämsta släkter. De första kända ägarna, nämnligen på 1400-talet, voro av Sparre-familjen.

Då vi gärna vilja veta, vilka godsets ägare voro under den tid då Pehr Schyberg och hans familj bodde på ägorna, ävensom erfara något ytterligare om godsets storlek och om dess historia, må här meddelas följande, som är hämtat ur Historiskt-Geografiskt och Statistiskt Lexikon (utg. 1859) samt ur Nordisk familjebok.

År 1778 gjorde godsets ägare, ryttmästaren D.H. Hildebrand, detsamma med Brevens bruk till fideikomiss. Detta tillföll 1796 D.G. Hildebrandk, som före sitt frånfälle, 1808, till efterträdare utnämnt sin systerdotter friherrinnan U.S. Bonde, dotter till hans ecx. överstekammarjunkaren friherre Carl Bonde och gift med översten och generaladjunkten greve J.A. Anckarsvärd. Från år 1887 innehades fideikommiset av dennes dotterson f.d. ryttmästaren friherre J.T. Gripenstedt (son till statsrådet J.A. Gripenstedt). År 1918 blev vice häradshövdingen friherre K. Gripenstedt fideikommissets innehavare.

Bysta fideikommissgods består, efter de tillökningar, som blivit gjorda av Hildenbrandska släkten, av 40 hela mantal, belägna inom 7 särskilda församlingar i Örebro län, Nyköpings län och Linköpings län. År 1993 utgjorde fideikommissets sammanlagda areal 20,558 har, huvudgårdens 14,514 har, därav 1,316 har åker. Taxeringsvärdet (år 1933) 3,2 mill. kronor.


Källor

1)Manfred Westerblom